"The Note" 70x100cm

Utdrag från en gammal dagbok jag plötsligt hittade.

29/5-2014

Vad får mig att febrilt klamra mig fast? Den mörka vetskapen om att personen i fråga skulle bli avskräckt utav min sjudande narcissism, kanske. Jobbar med det för att sedan falla tillbaks i samma mönster.

Som en käftsmäll, Oxana.

Vi möttes och konverserade högintensivt under en period för två år sedan. Oxana var en intelligent ung kvinna. Få personer har fått mig att känna mig så tillbakarättad. Beundrar det hos henne.

”Albin, du må släppa det” sade hon.

”Vad menar du nu?” blev mitt förundrade gensvar.

”I princip allt du säger och framför börjar med att du utropar ordet Jag” berättade hon.

Fyfan. Som utblottad stod jag där. Vad svarar du på något sådant? Det var så djävla starkt. Få gånger jag känt mig så vidrig som då. Undermedetet så visste jag att det hon sa var helt sant. Meningslöst och påpeka det var min första tanke försöker jag minnas. Efter det försöks det. Något så oerhört.

Kanske detta som sluter mig. Drags självmant till friden och tankfullheten i att vara själv. I det sista mer intensivt.

Må tacka henne för det, Oxana.

Kemin fanns inte där.

Jag kastade mig själv efter henne.

Likt en befläckad morgontidning slungades han fram, den naiva unge mannen – Albin.

Inbillades att hon var Den

Något bra och annorlunda

Fint och tragiskt på samma gång

Vad den gör med en

”Kärleken”

70x100cm

Solid-marker, acrylic, oil paint

Wood-plate, glazed

2022-2024

1/1 Original, signed.

ink 5% KA